Har legat och ruvat på den här flaskan i 6-7 år. Fick den på min studentfest av en kompis till min bror. Vinet var fint redan då, så jag tänkte – den flaskan sparar jag ett tag. Efter att ha sparat ett vin några år blir det liksom en grej av det och då kan man inte helt plötsligt bara korka upp det bara för att vinförrådet råkat ta slut en fredagskväll. Flaskan blir på något sätt helig och och så ligger den på vinhyllan år in och år ut, väntandes på att bli drucken. Men när är det perfekta tillfället egentligen?

Enligt mig var det igår när jag och Jake satt och njöt i utesoffan i mina föräldrars trädgård. Vi hade lagt på varsin entrecote och lite grönsaker på grillen då det hände, PoFF sa det, så var den öppnad. Jag var faktiskt lite orolig att den skulle vara något korkskadad för den såg lite halvkass ut genom flaskan, men aromen var fantastisk. Vinet hade helt underbart klar vinröd färg och härlig, fyllig arom. Det hade en lätt konsitens men smaken var extremt karaktäristisk med inslag av rök, ek och mörka bär. Tillsammans med med den grillade entrecoten blev det en oslagbar kombination och jag är så glad att vi öppnade flaskan.

Dela på Facebook m m